Johanna Gustafsson Fürst inledde seminariet med att prata om boken av Markus Miessen ”The Nightmare of Participation”, som gett namn åt seminariet. Miessen vänder sig här mot synen på deltagande praktiker som ett sätt att nå konsensus, istället betonar han konflikten och konstnärens roll som oberoende outsider.
Thomas Liljenberg berättade bland annat om sitt arbete i Vårby gård och om de olika processer som kringgärdade ett aldrig realiserat projekt; att rekonstruera Haya Sofia i skala 1:1 i Vårby gård.
Shiva Anoushirvani talade om de problem som kan uppstå när man som konstnär rör sig mellan olika sammanhang och olika diskurser om konst. Hon belyste med ett exempel från ett seminarium på kanadensiska ambassaden den begreppsförvirring som kan uppstå när olika sammanhang möts.
Per Hasselberg talade med utgångspunkt från sitt eget arbete Småstugebyrån om planeringen av Stockholms förorter. Detta experiment i deltagande kan sägas ha gått från utopi till dystopi. Här var tanken att man genom att begränsa folkmängden i varje nod till 10 000 människor skulle skapa gemenskap i den lokala miljön. Detta var enligt denna tids sociala ingenjörskonst den kritiska summan för vad man som individ kan känna igen.
Nils Claesson berättade bland annat om ett projekt han gjorde med Riksutställningar som heter Minnets filmer. Här skapade han en installation som bestod av över 140 svenska familjers familjefilmer från 60-talet. Projektet pågick i flera år och ger exempel på hur tidskrävande deltagande praktiker är. Organiseringen av arbetet krävde team av assistenter och oändligt många samtal om meningen med konsten och livet.
Det efterföljande seminariet sammanfattad de olika aspekter på deltagande som kom upp i föreläsningarna. Centralt här var konstnärsrollen, eller rollen som designer, och de förföreställningar som projiceras på bäraren av denna roll. Denna roll kan upplevas som ett hinder för kommunikation, samtidigt är ofta denna expertroll en förutsättning för att kunna verka, en sort överenskommelse om spelreglerna. Det kan också finnas en ömsesidig misstänksamhet mellan olika parter, där man upplever en känsla av att bli utnyttjad av den andre. Ofta uppstår missförstånd på grund av ren okunskap om den andres förutsättningar och ambitioner. För det mesta går detta över med tiden, när man lär känna varandra bättre. Att skapa deltagande och delaktighet runt ett område tar alltid lång tid, och den tid som krävs för nödvändig reflexion och samtal saknas tyvärr ofta. Andra problem som kan uppstå kan bero på en idé om deltagande som att alla ska vara lika, en sorts liberal demokrati som inte stämmer överens med verkligheten. Individualismen, och ett sorts kortsiktigt nyttotänkande hindrar ofta långsiktigt engagemang. Det är också ett problem att konstnärer förväntas lösa sociala kriser, terapi och estetik i ett. Ett sorts dubbelutnyttjande.
För att kunna skapa fruktbara samarbeten krävs därför ett förtydligande av: Roller, regler, deltagare, vilka olika intressen som finns, tidsperspektiv och publiker.
Annika Waern, spelforskare vid Mobile life, DSV, Stockholms universitet, föreläste om deltagande ur ett spelperspektiv. Dagens rollspelskultur och eventkonst sattes i ett teoretiskt och historiskt perspektiv från på 50- och 60-talets deltagande performance till 2000-talets flash mobs.
Ingo Vetter: Konstprojektet Ålidhem och deltagande konst
Idag har har konstnären Ingo Vetter berättat om sin praktik. Från installationer av oanvända bankpalats i forna Jugoslavien, till trädplanteringsprojekt i Detroit till installationer i miljonprogram i Umeå.
Detroit Tree of Heaven Woodshop
Research and exhibition project Shrinking Cities
Public Art Project Ålidhem
Böcker
Ingo Vetter & Carl Bergstöm, Priapos trädgård, Gävle Konstcentrum, 2009
Annette Weisser & Ingo Vetter, Works 1996 – 2006
Sinna Lindqvist från FOI om deltagande prototyping
Sinna Lindqvist berättade utifrån sin egen praktik om hur deltagande design ser ut inom olika områden, från forskningslab, till bagerier till mobiler för döva. Vi diskuterade särskilt etiska aspekter av forskningen.
Mer läsning: The researcher’s role at stake – The meeting between the objective researcher and the subjective individual.
Adressen till Interliving-prpjektet är http://interliving.kth.se/
Föreläsning med Catharina Thörn och Megafonens Basar Gerecci och Amir Kekya
Tisdagen 15/11 hade vi en eftermiddag som vi ägnade åt att med kritisk blick granska hur deltagande projekt tex dialogforum kring stadsutveckling, konstprojekt och lokalt enggemang kan komma att användas i ett syfte som inte gagnar de boende och verkande på platsen i ett längre perspektiv.
Vi inledde med en Föreläsning av Catharina Thörn om hur konstnären används i processer i stadsutveckling och gentrifiering som en strategi för att marknadsföra ett bostadsområde som kreativt, kulturellt och spännande. Catharina har skivit en serie artiklar i ämnet se mer på:
http://www.gp.se/kulturnoje/1.668049-vems-uttryck-formar-staden-
http://www.gp.se/kulturnoje/1.670582-ockupationen-gav-genklang
http://www.gp.se/kulturnoje/1.671138-hamburgs-stadsutveckling-en-vision-som-inte-nar-anda-fram
Efter Catharina presenterade Basar och Amir Megafonens arbete.
Megafonen är en organistation som vill stärka ungas politiska deltagande och särskilt med fokus på utvecklingen i Järvaområdet.
Vi pratade om Husby strukturplan och det dialogforum som Järvalyftet med hjälp av Megafonen arbetade fram.
Idag har vi diskuterat minnesarbetsmetoden och kommit fram till att använda gräns/gränslös som ett triggerord.
Vid mötet 9/11(Karin, Åsa, Thomas) diskuterade vi först om “äger/äger inte” kunde fungera som ett triggerord. Lite likt makt/maktlöshet men med en liten annan innebörd. “Äger” eller “Äger rum” är intressant då det handlar om att diskutera makt över plats, men också skeenden. Relaterat är användningen av ordet “äger” hos skolbarn idag, där “äger” är något man man gör om man vinner eller har kontroll. Som i “han äger fotbollsplanen” om någon som är duktig på fotboll. En adjektivform av detta är “ägit” och “ägig”. Om ett objekt man gillar mycket säger man att det är ägit” eller “den är ägig”. Vi spekulerar i om användningen av ordet har med spel att göra, där allt handlar om att ta poäng och äga tillgångar i spelet i form av saker och färdigheter. Här är det inte bara personer som “äger” utan även objekt kan äga och vara mer eller mindre ägiga, dvs kraftfulla, och även förändras i värde.
En annan referens i sammanhanget vi diskuterade är Virgina Wolfs “ett eget rum” (A Room of One’s Own) som handlar om att skapa ett rum i den offentliga diskursen, och hur detta hänger samman med att vara en fullvärdig medborgare juridiskt, socialt och ekonomiskt.
Vid andra mötet (Karin, Per, Shakir, Sven, Nils, Johanna), spånade vi vidare på detta och kom fram till att ett besläktat ord var gräns/gränslös, och att detta kan vara intressant i förhållande till privat/offentligt, gemensamt/individuellt, samt till fysiska platser. Alltså beslöts att: Försök att hitta ett (gärna tidigt) minne av en händelse där du på ett tydligt sätt blev varse en social eller fysisk gräns, eller det motsatta, ett gränslöst tillstånd. Beskriv situationen så detaljerat som möjligt. Tolka inte. Gör inte en “berättelse”.
Anna Thies föreläste om hur brainstorming kan användas för att involvera användare i designprocessen. Anna som är industridesigner har precis arbetat med ett stort forskningsprojekt på Karolinska där man arbetat i tvärdisciplinära team för att ta fram designlösningar för vården.
Föreläsning med Ester Barinaga från Department of Management, Politics and Philosophy, Copenhagen Business School
Ester har doktorerat på hur den digitala tekniken delar ett samhälle. I hennes avhandling Powerful Dichotomies – Inclusion and exclusion in the Information Society beskriver hon hur den digitala tekniken kan medverka till att dela ett samhälle.
Uppdelningen mellan Non-Techies, de som inte har tillgång till eller arbetar med den digitala tekniken och Techie, högutbildade kreativa teknikdrivna ökar klyftan i samhället där Non-Techies servar Techies kreativa livsstil med praktisk markservice.
Karin och Johanna presenterade projektet på ISEA. Läs hela artikeln här: Performing Structure – Fine Art as Prototype for Participation
14/9, 9.00 – 15.00, Kista, Forumhuset, plan 6, sammanträdesrum 6405
Välkomna till ett seminarium om konstprojektet!
Detta seminarium är startskottet för konstprojektet. Tanken med dagen är att deltagarna i konstutställningen ska lära känna varandras arbete bättre och planera höstens aktiviteter.
9.00 – 9.30 Introduktion
9.30 – 12.00 Konstnärspresentationer:
- Åsa Andersson berättar om sitt arbete bland annat med Riksutställningar och Forum för levande historia.
- Shiva Anoushirvani berättar om verket Kära Medborgare som ingår i RAR- Rapid Art Respons.
- Nils Claesson presenterar några verk som på olika sätt berör temat: Öppnas om tusen år – ett meddelande till framtiden. Tala med Ingmar om konst pengar och politik. Pudaslådan. Video-dnevnik.
- Per Hasselberg berättar om det pågående konstprojektet Småstugebyrån, om deltagande processer i statsutveckling.
- Shakir Attiyah presenterar en idé för projektet.
- Åsa Andersson & Karin Hansson beskriver kort det gemensamma arbetet Ted, och ett nytt: Artists Invest.
- Karin Hansson berättar om ett pågående arbete, ett webbaserat samarbetsverktyg som bygger på den institutionella konstteorin.
- Thomas Liljenberg förklarar strategin bakom Kista Art City samt berättar om det nya projektet: A Model for a Qualitative Society.
- Johanna Gustafsson Fürst berättar om Kista Teater och arbetet med Antigone.
12.00 – 13.00 Lunch forumrestaurangen
13.00 – 15.00 Workshop om höstens arbete